4 saker du ska veta innan du köper din hälsokontroll (blodprover i en "komplett" hälsoundersökning)

Uppdaterat: 3 aug.

När ska du gå på hälsokontroll om du är frisk och inte har några symtom? Här sammanfattar jag forskningen om hälsoundersökningar och vad du behöver veta om de prover som är till salu. Förhoppningsvis sparar du några tusenlappar!


Då kör vi.




Vilka prover tas vid en fullständig hälsokontroll?


Företag erbjuder blodprov av blodkroppar, blodfetter, vitaminer, mineraler, njurar, lever, salter, hormoner och ibland prostataprov. Paketen kan kosta från 1000 kr till över 3000 kr.


I tabellen sammanfattar jag det största provpaketet som erbjuds av ett större hälsokontrollföretag. Jag går igenom hur pålitliga proverna egentligen är och om jag bedömer att de ska ingå i en hälsokontroll. Röd = onödigt, Gul = kan vara relevant, Grön = relevant.

Blodprov

Inkluderar

Kommentar

Gör provet nytta hos friska utan symtom?

Blodfetter

Kolesterol, LDL, HDL, Triglycerider, ApoA och ApoBkvot

Kan användas för att beräkna risk för stroke/hjärtinfarkt hos personer över 40 år. Räcker med de första 3 proverna för det.

Endast Kolesterol, LDL och HDL hos personer över 40 år eller med riskfaktorer för hjärtinfarkt/stroke

Sköldkörtelprov

TSH, T4,T3

Kan avvika tillfälligt utan sjukdom. Räcker med det första provet.

Nej

Blodsocker/insulin

Glukos, HbA1c,

C-peptid

Diabetes kan ibland gå utan symtom. För diagnos räcker det första provet i fasta och/eller 2t efter intag av druvsocker.

Endast glukos hos personer över 35 år med riskfaktorer för diabetes

Vitaminer och mineraler

​Vitamin B12, Vitamin D, Ferritin, Folat, Homocystein, Järn och Järnmättnad, Transferrin, Magnesium

Brist på vitaminer och mineraler ger alltid symtom och upptäcks då enklast med Homocystein och Hb (nedan).

Nej

Leverprover

ALAT, ASAT, ALP, GT, Albumin

Kan avvika tillfälligt utan sjukdom och kan vara normala trots att man har leversjukdom.

Nej

Salter

Kalcium, Kalium, Fosfat, Klorid, Natrium

Kan avvika tillfälligt utan sjukdom och kan vara normala trots att man är sjuk.

Nej

Njurprover

Cystatin C med eGFR, Kreatinin med eGFR

Kan avvika utan symtom men räcker med en av proverna.

Personer med andra sjukdomar eller som ska ta mediciner som kräver friska njurar

Blodkroppar

Hb, EPK, EVF, MCH, MCV, LPK, TPK

Räcker med Hb och då endast hos personer med symtom. LPK och TPK avviker ofta utan sjukdom.

Nej

Inflammation

CRP, hs-CRP

Ospecifikt prov som ofta avviker tillfälligt utan att man finner orsaken. Sista provet används endast i forskning.

Nej

Prostataprov

PSA

Användes tidigare för cancerscreening men räddar inga liv, se "screening" nedan.

Nej

Testosteron

Testosteron

Mäter inte testosteronet som är "aktivt" i kroppen. Kan vara normal eller låg utan egentlig brist.

Nej

Som du ser är det inget prov som är helt relevant för alla.


Diabetesprover och blodfetter kan diskuteras om de ska vara gröna hos personer med extrema riskfaktorer, men efter dialog med kollegor landade vi i att de blir gula. De kan vara relevanta hos personer som vill "nörda ner sig" och ha full koll på sina riskfaktorer, men proven är relativt trubbiga och risker med långtidsbehandling i yngre åldrar är okänd.


Hälsokontroller räddar inte liv enligt studier på över 250,000 personer


Alla relevanta studier på ämnet som har gjorts fram till 2019 (totalt 251,891 personer studerade som undersöktes från 1963 till 1999 och följdes mellan 4 och 30 år) visar på att hälsokontroller hos friska personer utan symtom inte räddar liv, och inte heller förebygger hjärtinfarkt eller stroke. Resultatet fann inte heller tecken på mer nytta vid upprepade hälsokontroller, fysisk läkarundersökning, råd om levnadsvanor, eller mer moderna studier.


Detta gör att tidigare studier (med lägre kvalitet) som visade att hälsokontroller sänker kolesterol och blodtryck inte ska tas på lika stort allvar.


Viktigt att tänka på är att hälsoundersökningar skiljde sig åt i studierna. De flesta innehöll kontroll av blodtryck, kolesterol, vikt, EKG samt frågor om symtom och ärftlighet. Hälften av studierna inkluderade även andra blodprover, urinprov, kroppslig undersökning, syntest, hörseltest, lungtest samt röntgen/avföringsprov för att leta cancer.





Varför gör inte hälsokontroller nytta? Det kan bero på att det är svårt att ändra på sina levnadsvanor bara utifrån några besök och undersökningar. "Mer koll på hälsan" kan också ge en falsk trygghet eftersom blodproverna inte alltid säger så mycket som man tror.


Det kan alltså handla om "Phew, allt ser bra ut jag kan fortsätta röka"-effekten.


Har du diabetes eller högt blodtryck ökar regelbundna kontroller dock din hälsa, men detta blir en sjukdomskontroll och inte en hälsokontroll!



"Screening" för specifika sjukdomar gör inte alltid nytta


I hälsokontroller kan ibland röntgen eller blodprover erbjudas för att upptäcka farliga sjukdomar tidigt, så kallad "screening". I Sverige har vi flera olika screeningprogram, men effekten av dessa program kanske förvånar dig. Till exempel:

Prostatablodprov hittar cancer men räddar inte liv

Man upptäcker mer "snälla" cancerformer med prostatablodprovscreening hos män. Är du 68 år utan symtom och tar prostataprovet PSA som avviker så leder det ofta till diagnos av "snäll" prostatacancer som du inte hade känt av förrän du fyllde 120 år!


Grafen nedan visar att införandet av prostatablodprov ledde till fler prostatacancerdiagnoser, men dödligheten i prostatacancer förblev oförändrad!


Därför har socialstyrelsen nu bedömt att man inte bör ta prostatablodprov utan symtom.


Prostatascreening med PSA är ett exempel på överdiagnostik. Överdiagnostik innebär att man diagnosticerar sjukomar som aldrig hade orsakat symtom eller problem för en person.


Överdiagnostik leder till överbehandling vilket innebär onödiga biverkningar vid exempelvis cellgiftbehandling av cancer. Överdiagnostik kan också leda till onödig psykisk stress över att ha fått en diagnos. Därför behöver hälsoundersökningar väljas med omsorg.



Avföringsprov och tjocktarmsundersökning hittar cancer och räddar liv


Blod i avföringen kan iblan vara ett tecken på tjocktarmscancer, särskilt om man är äldre än 60 år. Man kan då upptäcka eventuell tjocktarmscancer med en kameraundersökning genom ändtarmen (koloskopi).


Även om minst 0,08% kan få komplikationers från denna mycket obehagliga undersökning, där man i värsta fall kan få hål på tarmen, räknar socialstyrelsen med att screening med avföringsprov av peroner äldre än 60 år kan rädda 300 liv per år i Sverige. Här har vi alltså en hälsokontrollsundersökning som gör mer nytta än skada.



Ultraljudscreening av kroppspulsådern räddar liv hos män men inte kvinnor


Bråck på kroppspulsåder orsakar ibland plötslig död och kan opereras i förebyggande syfte. Man har kommit fram till att screening med ultraljud, räddar liv hos män över 65, men inte kvinnor.


Ibland hittar man dock bråck som inte går att operera, vilket skapar ett enormt psykiskt lidande att man har en "tickande bomb" i kroppen.


Mammografiscreening räddar liv hos kvinnor men inte män


Här har vi motsatta exemplet där man hittar tidig bröstcancer hos kvinnor och minskar dödlighet i bröstcancer med upp till 25%.


Likt prostatablodprov så vet vi dock också att mammografiscreening leder till upptäckt av "snäll" bröstcancer som aldrig hade gett symtom, men som ändå innebär att kvinnor opereras, strålas eller får cellgifter i onödan (överbehandling).


Cellprov räddar liv från livmoderhalscancer

Sedan slutet på 60-talet har cellprov på kvinnor över 23 år i Sverige lett till tidig upptäckt och behandling av livmoderhalscancer orsakad av HPV-virus.


TIll skillnad från prostatascreening ses en tydligare effekt i form av minskad dödlighet i livsmoderhalscancer varför detta är en av de mest framgångsrika screeningprogrammen i Sverige.


Är nyttan med hälsokontroller värt prislappen?

Den största nyttan man har sett av hälsokontroller är subjektiv. Med det menas att du nog kommer få en bättre uppfattning av din hälsa efter en häsloundersökning.


Även om överdiagnostik kan bli ett problem har man inte sett ökad oro till följd av hälsoundersökningar i forskningen. Tvärtom upplever särskilt äldre en minskad oro över hälsan (Patrick 1999).


Du kan på en hälsoundersökning säkerställa att du har tagit del av screeningprogrammen ovan, vilket nog är det viktigaste att ha koll på.


Du kanske också börjar träna ett tag, dubblar dina chanser att sluta röka, minskar ditt blodtryck eller förbättrar ditt kolesterol. Men den forskning som finns talar tyvärr emot att dessa faktorer ändras tillräckligt mycket för att du ska förebygga sjukdomar eller leva längre.


Enstaka amerikanska studier har visat på minskad risk för högt blodtryck och cancer av hälsoundersökningar, vilket kan tyda på att vissa individer kan ha nytta, men fynden från dessa studier kan även bara vara en slump.


Med det sagt har studierna ovan inte jämfört olika åldersgrupper. Ju äldre du är, desto större nytta kan en hälsoundersökning teoretisk ha. Studier på peroner över 65 visar att hälsounderskningar inte förlänger liv, men hjälper en leva självstänigt, undvika fallskador och inläggning på sjukhus. Från 40 års ålder rekommenderas en del hälsoundersökningar av Amerikanska organisationer, men jag skulle i den åldern fokusera på kontroll av rökning, fysisk aktivitet, kost, blodtryck, blodsocker, kolesterol. Dessa är, som jag tidigare skrivit, de största sjukdomsfaktorerna.


Slutligen är det viktigt att komma ihåg att studierna ovan gjorde hälsoundersökningar fram till 1999, och modern provtagning som DNA-tester och nya mediciner kan potentiellt ge nya fördelar som inte sågs i studierna ovan.


Det kommer dock ta ca. 20-40 år innan vi vet om moderna undersökningar och behanlingar faktiskt räddar liv, och under tiden riskerar du överdiagnostik och okända skadliga effekter av nya behandlingar.


Summering: Den bästa hälsokontrollen är skräddarsydd


Hälsokontroller ställer diagnoser men förebygger i regel inte sjukdom och räddar inga liv. Rutinmässiga "hälsokontrollpaket" gör ingen större nytta, och undersökningar ska alltid väljas med hänsyn till dig som individ.


Med det sagt finns det andra fördelar med att träffa din läkare. Att din läkare känner till dig och din livssituation kan ha stora fördelar i framtiden när du väl behöver vård. Kontroll av blodtryck eller blodsocker i detta sammanhang kan bygga ett förtroende även om det inte leder till någon diagnos. Nyttan av en fast läkare har jag diskuterat på #1000perläkare och jag hoppas att du har skrivit under där.


Jag är nyfiken på vilka hälsoundersökningar du hade velat göra och varför. Skriv gärna om det i kommentarerna nedan!

2 331 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Nyhetsbrev för kollegor som vill
jobba optimalt med hälsa och vård!

Tack, jag hör av mig!